Lilla P. i stora världen

 När jag är i Sverige är det bara en sak jag verkligen behöver köpa. Böcker. Jag kan inte vara utan böcker. Ett hem utan böcker det existerar inte i min värld. Jag skulle aldrig kunna ge bort eller slänga mina böcker. Jag kommer ihåg varenda en och vissa har jag till och med läst två gånger. Nu har även barnen börjat rota i mina hyllor och det känns kul att även de har ett läsintresse. Nu för tiden när alla vuxna påstår att det enda barnen gör är att hänga framför datorn eller med telefonen i handen. Ibland undrar jag om det är oss själva vi ser? 70-talisterna som påstår sig vara de bästa förebilder och föräldrar...

Sist jag var i Sverige hittade jag Martina Haags senaste bok. Jag har aldrig läst något utav henne tidigare. Boken handlar om en tjej på högstadiet på Lidingö under 80-talet. Jag var ganska skeptisk i början måste jag erkänna. Men bara efter ett par sidor var jag tillbaka i min egen högstadietid. Visserligen i en annan Stockholmsförort, men igenkännandet var totalt! Jag säger bara en sak, den här boken är ett måste!

Jag har aldrig tidigare reflekterat över min högstadietid, eftersom jag älskade högstadiet. Men efter den här boken, börjar man verkligen tänka över hur den här tiden kan ha påverkat en senare i livet.

Är det någon utav er som har läst den? Vad tyckte ni om den? Kände ni igen er och era klasskompisar? Hur tror ni att den här tiden kan ha påverkat oss senare i livet?