Lilla P. i stora världen

Första maj i Berlin, en omtalad dag. En dag med så mycket historia.

Det kanske inte är många som vet det men det var faktiskt Hitler som gjorde första maj till helgdag i Tyskland. Den 1 maj 1933 firades första gången Tag der nationalen Arbeit. 

 

I Berlin har första maj en egen historia. Det började som en gatufest som anordnades av vänstern i den del av Kreuzberg som kallas Kreuzberg36. Autonoma och anartistiska grupper anslut sig några år senare. 1987 kom det till en höjdpunkt och den här dagen kom att bli historisk då polisen inte kunde hålla sina ställningar och var tvungna att dra sig tillbaka och demonstranterna tog över.

 

Orsaken till att så många gick ut och protesterade var att den tyska staten ville tvinga folk till folkräkning. De ville kartlägga hur många männsikor som bodde i landet och även i västra delen av Berlin. Detta var inte alls välkommet eftersom många männsikor bodde i Berlin (väst) "illegalt". Det vill säga i ockuperade hus utan att vara anmälda under en befintlig adress. Man startade en folkräkningsbojkott, som eskalerade just den första maj 1987. Berlin Krezberg36 blev känt i den internationella pressen just den här dagen.

När jag flyttade hit i början på 90-talet var Kreuzberg36 en "no-go-area" på första maj. Överallt hörde man att folk var helt galna, kastade gatustenar mot poliser och tände på bilar. Vi var där några gånger och kollade in läget. Höll oss på avstånd, men tyckte det var alldeles för intressant att inte gå dit. Efter att muren föll blev även Friedrichshain ett område för demonstrationer och protester under första maj och så är det även idag.

De senaste åren har det i Berlin anordnats familjefester och gatufester under den här dagen. Bland annat på Oranienstraße i Kreuzberg36 där de värsta protesterna hölls under första maj 1987. Det brukar vara en fantastisk tillställning med konserter, god mat och blandad publik.

 

Frågan är hur det kommer att bli i år. Berlin har förändrats. Hyrorna stiger, hyreshus köps upp av utländska företag. De ger hyresgästerna en hög summa pengar för att flytta ut. De renoverar husen och gör om lägenheterna till bostadrätter och säljer dem till Stockholmspriser.

Klientelet i Berlin har ändrats. Den underbara blandingen i olika områden försvinner. De är bara en viss typ av männsikor som bor kvar. Området blir för homogent och oerhört tråkigt.

Det finns så mycket att protestera mot just nu. En dam som intervjuades på radion som bor i ett utav områdena där demostranterna brukar hålla till berättade att hon tyckte det var okej. Det är dags att börja protestera igen menade hon. Jag måste erkänna att jag jag håller med.

Det är dags att börja protestera och börja försvara den stad som vi älskar att leva i. Annars kommer det att sluta som i många andra städer. Ingen plats för mångfald, tolerans, olikheter och empati. Det får inte hända, inte i Berlin!