MENY
Födelsedag! Jag stiger upp tidigt och packar ryggsäcken. Klockan 07.38 går tåget från Trondheim sentralstation. Åh, vad jag ser fram emot den här resan! Jag läste ett repotage om Nordlandsbanen för några månader sedan och sen dess har den funnits i mina tankar. 10 timmar tåg genom det norska landskapet, vid vattnet, genom skog och mark.
Resan är inte dyr och den är dessutom miljövänlig. Jag köper lite matsäck, en kaffe, en crossiant, lite godis och en smoothie. Det får räcka, dessutom finns det en cafévagn i tåget om det skulle bli kris. Tåget är nytt och fräscht. Jag har ett eget bord och det finns gott om plats för bagaget. Jag sjunker ner i stolen och väntar på avgång.
Nordlandsbanen, Trondheim-Bodø, Norge.
Jag tror att jag ska hinna mycket under de här 10 timmarna. Läsa, skriva, sova, lyssna på musik. Det blir inte riktigt som jag har tänkt mig. Blicken dras hela tiden mot fönstret. Det är en hisnande natur jag ser. Det är så vackert så att det gör ont. Jag har nog aldrig sett ett så fantastiskt landskap. Jag kan inte sluta se ut. Jag försöker sova ett tag, men är rädd att missa något. Den här resan är till för att upplevas! Vi åker nära havet, vi åker över höga berg, vi åker genom snöklädda landskap, vi åker förbi bäckar och vattenfall. Norge är helt enkelt underbart, balsam för själen.
Nordlandsbanen, Trondheim-Bodø, Norge.
Mellan Mo i Rana och Fauske passerar vi norra polcirkeln. Ett magiskt ögonblick! Min första gång och detta på min födelsedag. En fantastisk känsla. Det är även det som gör det mer spännande att åka tåg. Man ser avstånden, man förstår avstånden. Man vet vart man passerar polcirkeln. Det skulle man inte ha någon aning om, om man satt i ett flygplan.
Jag tycker att tiden går för snabbt. Jag skulle kunna sitta här i flera dagar. Bara titta ut genom fönstret, dricka kaffe och njuta. Återigen föds önskan att någon gång i framtiden åka med den Transsibiriska järnvägen. Ett måste, det inser jag nu.
På tåget finns gratis kaffe och chokladägg. Jag fyller på min mugg flera gånger. En liten detalj som gör resandet ännu bättre och något som aldrig skulle finnas i Sverige eller Tyskland. Norrmännen vet vad man behöver när man är på resande fot.
Klockan 17.35 kommer vi fram till Bodø station. Solen skiner och det är varmt. Det här är något annat än Trondheim, det känner jag på en gång. Mer genuint och mer individuellt.
0